Ålder

Blogg

Vi åldras på olika sätt.
Och vi blir olika gamla.
En del blir gamla och behåller vitaliteten ln i det sista.
Andra får lugna ner sig, leva livet i en mer långsam takt. Tar tid att vänja sig vid att livet fått ett annat tempo.
Jag som tyckte om att gå raskt har haft svårt att anpassa mig, men det får ju gå.
Ibland tänker jag att jag bara inbillar mig, men så är det inte.
På Makens sida hade vi en rasande pigg kvinnlig släkting. Hon var också välbevarad. Eller konserverad av ett liv under västkustens sol, gindrinkar och täta golfrundor.
Hon hade också överlevt ett antal makar och sambos. Trevlig, ungdomlig och ett glatt humör.
De sällskap hon hade visste att uppskatta en välbevarad partner även om hennes lite högljudda energi ibland blev som en provokation för en trött äldre herre, som accepterat och vuxit in i åldersvärdigheten.
De var inte sambos längre för det orkade inte han, men de träffades dagtid med sällskapsliv och golfrundor.
När de skulle umgås och bjuda till blev det mestadels lunch på krog. Bra krog för pengar saknades inte.
En av mina söner hade förmånen att bli bjuden på lunch av detta omaka par. Förutsättningen var alltid att mannen betalade och hon var charmerande och pratsam.
Vid detta tillfälle orkade han inte riktigt hålla masken inför en ung man, som han träffade på hennes önskan. Det fanns många unga män i familjen också så det blev frekvent lunch på lokal.
Nu kom de överrens att han kunde dra sig tillbaka och ta det lugnt, bara lämna betalkortet.
Så då de skulle skiljas åt under ömsesidiga artigheter vände han sig till henne med en trött suck: ”Kan du aldrig bli gammal!?”
Tiden kom ifatt henne till sist men hon behöll sin high spirit in i det sista.