Späck

Blogg

Att vara mallig, sätta näsan i vädret, vara stolt.
På skånska heter det att vara späckig och att man späckar.
Stolt är man för något välförtjänt tror jag. Semantik är svårt.
Högfärdig är den som är överdrivet eller oförtjänt mallig, stolt över något, eller?
Här ska man inte förhäva sig. eget beröm luktar illa heter det.
Det finns andra mer generösa kulturer. Där man både får och ska framhäva sina förtjänster. President Trump är ett barn av det stora landet i väster. Han har alltid det största och bästa av allt. Framförallt är han själv störst, bäst och vackrast.
Han är definitivt späckig!
Andra kulturer är rädda att utmana makterna.
Välkommen hem till mig i mitt fula hem och träffa min värdelösa familj, heter det där för säkerhets skull. Annars hotar makterna att ta ifrån dig allt. Så tror jag i alla fall att det är.
Jag väljer en underbar klänning och betalar dyrt för den. Någon uttrycker sig beundrande och jag svarar; äsch den här gamla trasan. För att inte vara för mallig.
Heter det späckig för att det är som att späcka en stek? Trycker in bitar av fett för att höja smaken. Fett bär ju smak. Det vet man ju som kocka. Man behöver inte äta själva fettet, men smaken bär det med sig.
För vi har tagit studenten, fy f-n vad vi är bra. Det blir lite lättare att berömma de egna prestationerna om man får svära lite. Tar liksom udden av det.
Lycklig den som nöjd är. Då måste man väl även få vara stolt, mallig ibland.
Idag omnämns en mig närstående ung man under rubriken Den skånska filmeliten i det lokala nyhetsbladet.
Jag vet ju att det är så, men att han här offentligt benämns så gör mig späckig!