Tradition

Blogg

Först händer ingenting, sen händer ingenting. Sen händer ingenting och ingenting igen. Så plötsligt händer allt på en gång! Julen kommer vid samma tid varje år så jag borde ju ha tid. Borde inte bli överraskad. Någon gång i början på november börjar det viftas med jul i annonser. Bryr mig inte. Irriterande tidigt i år igen. Så jag negligerar och beklagar den tidiga hetsen.
Så intensivt motstånd att det blir stress och ont om tid när jag öppnar för denna tidens gång.
Ändå har jag väntat med otålighet. När jul och nyår varit återvänder ljuset sakta.
Så välkommen jul. Jag ska stanna upp lite i mörkret. Vara. Tända ljus ute och inne. Fixa mat för en lat. God mat, som inte fodrar ny middagslagning varje dag.
Plocka fram. Favoriter i repris. Precis som TV. Där kör man älskade filmer om och om igen. Och vi gillar det just för att det är samma.
Säger varje år att jag kan hoppa över. Skulle inte sakna om jag inte gjorde som varje år. Kanske, vet inte för jag har inte provat.
Två jular har vi varit i Afrika. Då satt vi ute och kollade Kalle Ankas jul på datalänk vid tiden då vi brukar se. Har sett allt förr, kan replikerna utantill.
Ett år dristade sig någon att föreslå att byta ut.
Ramaskri och protester. Förslaget fick gå tillbaka och friden över julen bevarades.
När det började sändas var det ett sällsynt evenemang att se tecknad film på svensk TV. Mannen i huset dristade sig till att spela in så vi skulle kunna se när och var vi ville.
Har i aldrig gjort. Banden blev liggande och de blev rykande inaktuella då uppspelningstekniken ändrades. Tror att de står i någon dammig hylla fortfarande.
Så på julen jäktar vi med maten för att vi vid samma tid varje år ska kunna se samma program som alltid. Och så den rättrådige och gode Karl-Bertil Jonssons julafton.
Tyst! Vi ser på TV!
År ut och år in!
Och så grevinnan och betjänten på nyårsafton.
Sen kan nytt år och vår komma!