Ilska

Blogg

” Jag älskar att vara gift. Det är så fantastiskt att ha en speciell person att reta för resten av livet.”
Rita Rudner, skådespelerska
Samliv, en utmaning alltmer som tiden går. Både lättare och svårare och definitivt både karaktärsdanande och utmanande.
Min kollega och handledare brukade hävda hur viktiga syskon är att träna samliv på.
Man bråkar intensivt, är ordentligt osams. En sådan konflikt som gör att man aldrig vill ses mer.
Men det ska man. På ett eller annat sätt måste konflikten lösas så att livet kan gå vidare i lugnare samförstånd.
Jag minns när min äldre syster och jag var så osams att hon låste in mig i porslinsskåpet i köket. Jag var ganska stor så jag var inte rädd, men jättearg och kränkt. Bankade och skrek.
Under tiden satt hon i sitt rum en bra bit bort i den stora lägenheten och kollade på en lott om jag vunnit. Hon hade mig i tankarna, men totalt glömt att jag var inlåst. Efter en stund skulle hon meddela resultatet och då saknade hon mig. Hon blev uppriktigt förvånad och ångerfull när hon erinrade sig och jag blev utsläppt.
Den konflikten har vi lämnat bakom oss och det gick bra.
I bråket lär man sig mycket om sig själv och om andra. Men ibland bara vill man bråka. Något vill ut och då får man ge sig på någon som inte lämnar en för alltid för att de får ilskan över sig.
Aggressivitet är en energi och kraft som söker utlopp.
Vår väggklocka tickar och slår nu efter år av stillastående tystnad. Maken blev ilsk när han föll ur sängen och sparkade till väggen bakom klockan. Undrar hur länge den ska ticka vidare?
Igår gick dagen bra i vänlig harmoni. Duktiga vi!
Så var det en signal från yttervärlden som retade upp.
Intensivt, men kort utbrott.
I pensionärstillvaron ingår ofta att det är du och jag och möjligen katten. Ock vi måste kryssa oss fram mellan skären för att dagen ska bli lugn.
Eller retas vi och trycker på de kända knapparna för att få ut lite spänningar.
Det fungerar.