Jag är bäst

Blogg

Tänk att vara så bra som jag. Tänk så gärna jag delar med mig av både kunskap och visdom. Jag avlyssnar ett samtal mellan son och barnbarn och de säger något där jag vet bättre. Hups, så hoppar det ur munnen på mig. Fruktansvärdt irriterande. Min mamma gjorde och min äldre syster gör likadadant. Snabbt har jag talat om vad som gäller.
Med all rätt påpekar sonen för mig att han inte behöver mig som stereo. Blir liksom lite rörigt för barnbarnet.
Biter mig i tungan, försöker gå i färg med väggen, men vad göra åt betingade reflexer? Det bästa är att gå undan, inte lyssna på samtal som inte berör mig. Och det får bli fel ibland. Tänker jag klokt, men kan jag leva efter det?
Sant är att min hjärna är begränsad, kan liksom inte vidga sitt fokus. Här och nu gäller när det gäller att sprida sin erfarenhet. Fast erfarenhet får man bäst genom trial and error. Så ser all mänsklig utveckling ut. Det hjälper inte att någon talar om när man inte bett om det. Man kan själv söka kunskap genom att fråga eller söka information. Jag ställer frågorna och tar aktivt emot svar, som jag kan integrera med mitt tidigare vetande.
Inte genom att någon talar om; så är det, så blir det, så talar vi inte mer om den saken!
Så konsten är att vänta på att bli tillfrågad, annars hålla tyst och inte lägga sig i.
Fast det är svårt när man vet så bra.
Det finns en viss risk att jag inte är så klok som jag tror i praktiken.
Kanske inte klok alls!