Otålig väntan

Blogg

Just nu känns det som att trampa vatten. Sträcker på fötterna. Bottnar jag nu? Får nog trampa lite till. Så känns det i år. Det ska bli vår, säger kalendern och ljuset är rätt. Men det är kallt! Jag luras ut av solljuset och går in för att jag fryser. Detta är kanske en inställd vår!?
Fast vårblommorna är med på det hela och lyser snällt under buskarna. Kan man reklamera det hela?
Fruktträdens blommor är på gång, björkarnas bladknoppa är svullna och spricker snart ut. Allt är klart, men inte färdigt kanske.
Våren beter sig som en fåfäng kvinna.
”Är du inte färdig snart!” Ropas det otåligt.
Snart, kommer snart, svarar våren!
Det är nog bristen på ljus denna vinter som gör mig så otålig.
Fast ljus som faller på otvättade fönster?
Och dammigt i alla hörn?
Ingen lust att åtgärda.
Jag vill sitta i solvärme med ansiktet vänt mot solen.
Solkisa med ögonen så ser jag inte vad som behöver åtgärdas.
Här nere vid kusten brukar våren blåsa in.
Så jag väntar på vårvindar friska, som inte alls leka och viska. Det blåser kallt från havet.
Nu har vi och många häromkring städat bort de bruna höstlöven. Vi går ut och talar uppmuntrande med vårblommorna, fåglarna boar fullt upp omkring oss.
Kom igen vår! Vi är mer än redo!