Som en såpopera

Blogg

Som en såpopera. Ju mer du tänker på den desto värre blir den.
Vad menas? Osäkert, men det låter sannolikt att det är så.
Man trasslar till livet eller blir intrasslad. Sak samma, resultatet blir grubbel. Oftast utan resultat. Den första såpoperan på TV hette Lödder. Och så känns det i huvudet ibland, som ett stort lödder. Så släpper man och gör något annat, byter fokus. Och plötsligt som en skimrande stor såpbubbla kommer lösningen svävande. Den har lösgjort sig från löddret.
Vad är det värsta som kan hända? Undrade en ung man som hade många problem när vi satt och pratade. Jag lyssnade med ett oroligt fladder i magen. Och han satt där och såg lugn ut.
Han hade en träff med en flicka i London. Hon hade lurat sina föräldrar för denna träffs skull. Sista dagen åkte de runt i det stora hjulet, The London Eye, innan resan mot flygplatsen. Då hjulet står stilla för att man ska få beundra utsikten, då de var högst upp insåg han att hon inte skulle hinna till flygplatsen i tid. Hon skulle missa sitt flyg!
Det gjorde hon också, ny biljett fick inhandlas så hon kom hem, men hade en del förklaringar att göra.
Då blev jag helt lugn, för då var det bara att lägga ner stressen. Det värsta hade hänt! Sa killen.
Konsten i såpoperor är att få publiken att återkomma till nästa avsnitt. Förr gick man på bio och såg filmavsnitt. Då slutade filmen mitt i språnget. Hur skulle det gå? Måste se nästa avsnitt!
Kallas cliffhanger! Man hänger där i luften, hur ska det gå?
Mitt upp i livet är det fullt med sådana.
Hur ska det gå idag till exempel?